Riksbanken höjer räntan för att bekämpa inflationen, men hur fungerar det egentligen?

Det är många som har svårt att få det att gå ihop att högre kostnader för hushåll och företag i form av dyare lån kan vara något positivt för ekonomin.

Jag försöker i den här artikeln bena ut varför det på lång sikt är bättre för oss alla att bita i det sura äpplet efter att vi levti i en epok med galet billiga lån som många trodde var det nya normala och som vissa varnade för i så många år att de till slut tappade rösten.

Hög inflation är livshotande

Ja, det är faktiskt sant. De sociala konsekvenserna av okontrollerade prisökningar är så stora att de är den absolut största faran för folkhälsan både när det kommer till dess ekonomiska och sociala konsekvenser.

Den som inte tar faran med hög inflation på alvar kan med fördel läsa på om den nuvarande situationen i exempelvis Venezuela där hyperinflationen lett till en humanitär katastrof.

Här några viktiga anledningar till varför det är så dåligt med hög inflation.

Köpkraftsminskning

Inflation innebär att pengarnas värde minskar över tiden. Detta betyder att för varje krona en person eller ett företag sparar idag, kan det vara så att de inte kan köpa lika mycket för den kronan i framtiden.

Budgetförutsägbarhet

För hushåll kan det bli svårt att planera och budgetera när priser ständigt ökar. Det gäller speciellt för dem med fast inkomst eftersom löneökningar kanske inte håller jämna steg med inflationen.

Kostnader för företag

Företag kan stöta på högre produktionskostnader när priset på råvaror och tjänster stiger. Om dessa kostnadsökningar inte kan vidarebefordras till konsumenterna genom högre priser (till exempel på grund av konkurrens), kan företagens vinster minska.

Investeringars avkastning

Inflation kan erodera avkastningen på investeringar. Om inflationstakten överstiger avkastningen på en investering, innebär det i praktiken att investeraren förlorar pengar i reala termer.

Osäkerhet

Höga och oförutsägbara inflationstakter skapar osäkerhet på marknaden, vilket kan minska företagens vilja att investera. Detta kan i sin tur påverka ekonomisk tillväxt.

Räntan är ett verktyg för att motarbeta inflationen

Inflation – ett ord som ofta får konsumenter och ekonomer att höja sina ögonbryn. När priserna på varor och tjänster stiger kan det ha omfattande konsekvenser för både individuella konsumenter och nationella ekonomier. Men vilka verktyg har vi för att kontrollera denna tillsynes oundvikliga ekonomiska kraft?

Ett av de mest effektiva instrumenten i centralbankernas verktygslåda är räntan. Genom att justera räntenivåerna kan centralbanker påverka inflationstakten, och ofta i syfte att stabilisera ekonomin.

Räntehöjningar till lägre inflation - så fungerar det i praktiken

1. Räntan höjs av Centralbanken:

Allt börjar när centralbanken (i Sverige, Riksbanken) beslutar sig för att höja styrräntan.

2. Dyrare att låna

När räntan höjs blir det dyrare för både privatpersoner och företag att låna pengar. Detta eftersom räntekostnaden på lån ökar.

3. Minskad konsumtion

När det är dyrare att låna tenderar hushållen att dra ner på sina utgifter. De kanske väntar med att köpa den där nya bilen eller renovera hemmet, eftersom det blir dyrare att finansiera dessa inköp med lån.

4. Företag drar ner på investeringar

På samma sätt som hushåll drar ner på konsumtionen, kan företag dra ner på sina investeringar när det blir dyrare att finansiera dem med lånade pengar.

5. Minskad efterfrågan

Med både hushåll och företag som drar ner på sina utgifter, minskar den totala efterfrågan i ekonomin.

6. Prispress neråt

När efterfrågan minskar, kan detta sätta press på företag att sänka sina priser eller i alla fall inte höja dem lika snabbt, för att locka kunder.

7. Lönepress

Med en svalare ekonomi och minskad efterfrågan på varor och tjänster, kan det också bli mindre tryck för företag att höja löner. Löneökningar kan annars leda till högre kostnader för företag, vilket i sin tur kan överföras till konsumenter i form av högre priser.

Därför ger högre ränta lägre iInflation

Med minskad efterfrågan, lägre pristryck och minskad lönepress, saktar prisökningstakten ner, vilket i sin tur leder till lägre inflation.

Genom att förstå hur räntehöjningar kan sätta igång en kedja av händelser som leder till lägre inflation, kan vi bättre uppskatta de verktyg som centralbanker har till sitt förfogande när de styr mot en stabil ekonomi.